Matte jag förlåter dig den gågna veckan.

Men brudar alltså kan hon inte komma nu.

Ro hit med mobilen jag får ringa och skynda på.

Åh äntligen kom vi fram och kunde busa.Min Lizzie   

Och busa

Och busa.Hon hade inte fått frukost,Så då tuggar hon lite på mig istället.Det är kul.

Sen va jag visst jätteduktig.Vadå då tala bara om att nu kommer hästen igen.Är väl inget matte behöver hetsa upp sig så på.Jag brukar ju skvallra.

Fast allt kul tar ju slut efter en stund,när Lizzie gick ur bilen blev jag lite ledsen   .Hoppas det inte dröjer lika länge till nästa gång.  

 

Sigge Svamphund

19 november 2012 20:34

Grankådan den ska matte ha och koka salva av. Blir världens bästa tassalva mot torra trampdynor och snöklumpar. Så är den visst bra mot en massa mänskliga saker också

http://svamphunden.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har gått några veckor , sen det inte va hållbart längre.Och vi har spridit din aska på ett av dina favoritställen. Inte för att jag vet att man får sånt ,men nu är det gjort. Själv springer du nog sida vid sida med Lizzie , nära nära som alltid ....

    Jo jag vet att det va ett tag sen , men det mesta blitt lite slött. Det gäller ju inte matte då , hon fixar vad hon ska .Studier och sånt vet ni.   Vi har till och med hittat dom här som vi letat många år efter.       Trollhänder...

    Ni vet den där utbildningen , första felsvaret va ett slarvfel hon vet att det är fyra sporer. Fast två på varje så då blev det 2  attans. Andra frågan som blev fel, förvirrade henne skrev rätt först och ändrade sedan.       Men man ...

    Ni vet min virrpanna är egentligen pansjo.       Drar omkring och letar svamp.Men så jobbar hon ju 55 % också ,det är jag ju van vid. Fast nu hade hon fått för sig att utbilda sig på 50% ,hmm det blir ju 205% matte.       ...

    Tjoho utbrister virrpannan , det har regnat av och till några veckor.Nu är det som att dra ur proppen till badvattnet , vet du.        Tja alltså dra gärna ur den du, jag vill inte bada. Faktiskt nästan aldrig.   Här har vi gått ...